28 grader i skuggan säker runt 30 inne i salen. En samlad grupp med många nya ansikten. Instruktören levererade ett nytt kanonpass med mycket fart men också sittande långa intervaller där valmöjligheten fanns att jobba tungt. Svetten rann fullkomligt om mig det var som jag var doppad i poolen..... Idag handlade om vilja och uthållighet i en sal där fläkten eller fläktarna inte märktes. Passet kändes trots allt riktigt bra och kul med de olika växlingarna. Ett pass som gav mersmak!!
Vi alla är olika och tack och lov för det!
Men, jag kan inte bara blunda, när man ser deltagare som inte borde vara med och köra pass där både vätskebalans och kroppens energiförråd verkligen får stryk.
I klartext vi alla har ansvar när vi ser en med människa som uppenbarligen inte mår bra. Det blir mer och mer vanligt med idrottsanorexi. Det gör mig mycket ont att se dessa, i regel unga människor under 25 år, som har problem med sin vikt hållning i förhållande till sin träning. "Vissa" menar att personen själv måste ta sitt ansvar men tyvärr är det så att individen själv, i regel, inte ser själv det som ett problemet med sin vikt och utseende.... utan i sin prestationsiver pressar sig djupare ner i denna negativa spiral.
För min del handlar det om att säga ifrån och se till att hjälpa personen och även hjälpa omgivningen (föräldrar) genom att ifrågasätta personens hälsosituationen och ge tipps om var hjälp kan erhållas t.ex vårdcentral, skola med fler. Det handlar om moral och etik mot våra medmänniskor.... Personen drog innan passet var slut...... kanske medveten! vem vet.....
Trött och besvärad.. men nöjd med min egen tränning!
